Nu tror jag att jag med gott samvete kan säga att Loppan hittat hem. Ett underbart hem där hon verkligen kommer till sin rätt.

När Loppan kom tillbaka i somras, efter hennes t o r till Katarina, hade jag bestämt mig för att hon skulle stanna här. Vill du veta varför hon inte stannade hos Katarina kan du läsa Katas blogg. http://perrozoe.blogg.se. Det tog dock inte så hemskt lång tid innan jag insåg att det på sikt var ohållbart. Det fanns ett skäl till att hon kom tillbaka. Samma skäl som gjorde att hon behövde flytta.

Loppan är inte en flockhund. Hon vill komma i första hand hela tiden, alltid ha odelad uppmärksamhet. Och en så underbart trevlig hund som Loppan förtjänar att vara ensam prinsessa i kungariket. Nu är hon det. Det tog nästan ett halvår innan rätt person dök upp. Men när Malin hörde av sig visste jag nästan att det var huvudet på spiken! Nu har hon inga problem vare sig att koppla av eller att ligga i bur. Och Malins son Viggo har fått en riktig kompis :).

Nu får jag underbara meddelanden dagligen om vad de gör och hur roligt de har ihop. Och blir det som Malin vill kommer Loppan att bli en duktig sökhund. LYCKA!