Så sköööönt att det är över! Ångesten är dämpad och nästa tillfälle är i augusti, om jag inte klarat det alltså. Det lustiga är att först sista kvällen, när jag äntligen började fatta vad jag sysslar med och insåg att jag hade behövt några dagar till för att få det att falla ordentligt på plats, var det riktigt kul. Matte är faktiskt kul – t o m på den här nivån.

Den diofantiska ekvationen gick bra. Kanske olikheten. Eventuellt kombinatoriken och kanske induktionen. Asymptoterna och talföljderna blev rena flipperspelet, andragradsekvationen med komplexa tal kanske är halvt rätt… Har jag en sagolik tur och en snäll professor som rättar så kanske jag klarar mig. Annars är det väl bara att kavla upp ärmarna igen.

Jag var som en klubbad oxe igår kväll. Orkade knappt dricka upp fredagsvinet.

Nu är det dags att leverera valpar. Allt roligt har ett slut.