Är det valpar i tikarnas magar? Tja, det återstår att se, även om alla som träffade Blossom i söndags när hon stulit 1/2 kg kycklingkorv och 2 liter torrfoder trodde det. Hon var svullen i hela buken!
Min älskade Blossom! Så cool, kan alltid koppla av, världens keligaste och mysigaste. Och vacker! Hon rör sig med ett fantastiskt steg. Hon älskar inte andra hundar (anfall är bästa försvar) men efter en liten stund går det bra med alla. T o m grannens schäfer som hon oftast hatar accepterar hon efter en liten stund. Hon är dessutom ganska tyst av sig. Skäller bara när det ringer på dörren och när hon vill ha mat.
Hon är oerhört lättlärd, lättbelönad, följsam och har ett stort föremålsintresse (se bilden ovan).
Ozzy, som förhoppningsvis blir pappa till Blossoms valpar, är också en cool hund (när det inte är tikar som luktar gott och konkurrerande hanhundar runt omkring).
Han är oerhört vacker och har en mörkt kaffebrun färg. Han är lyhörd, följsam och lättlärd med ett stort föremålsintresse. Jag förväntar mig att dessa valpar blir väldigt roliga hundar att jobba med.
Salsa är glad och trevlig. Larmar högt när någon kommer och skäller gällt när hon leker. Hon är liksom sin pappa Pelle en hund med mycket motor, lättlärd, följsam och med stort föremålsintresse. Händer inget kul så hittar hon på någonting själv.
Scotty är en oerhört social och tillgänglig hund. Lite mer stressad i sin glädje än vad Salsa och Ozzy är (Ozzy och Salsa är väldigt lika) och har betydligt svårare att koppla av och saknar föremålsintresse. Men Scotty går ingen obemärkt förbi. Han väcker uppmärksamhet vart han än kommer med sitt glada, öppna, aktiva sätt. Jag förväntar mig glada, trevliga valpar med motor.
Alla dessa hundar är keliga och gosiga och ligger gärna på rygg i soffan och blir kliade på magen – men de är inga gulliga soffprydnader. De är alldeles för söta för sitt eget bästa! I alla hundarna bor det aktiva arbetshundar som inte nöjer sig med en runda runt huset och en kelstund i soffan. De behöver använda hjärnan helst varje dag för att må riktigt bra.
De är också allihop (t o m Scotty) rastypiskt ointresserade av att umgås med andra än sin familj. Just nu är det vi som är Salsas och Scottys familj och de älskar oss över allt annat. Det märktes bl a i ridhuset i söndags när båda Salsa och Scotty ville till mig och protesterade höljutt hela tiden (trots att de hade trevligt sällskap ändå). Det är väldigt smickrande!
Nästa vecka blir det ultraljud för Salsa. Håll tummarna för små ”invånare”.
