en fantastisk helg i Gränna är vi åter tillbaka i vardagen. TUSEN TACK Susanne Persson och Johan Liw för ett suveränt arrangemang och lika mycket tack till Helene och Roberto för trevligt sällskap i stugan. Tack också till alla andra trevliga människor som var där, samt till mina duktiga valpköpare som såg till att Kennel Aberlours var det mest representerade kennelnamnet på KM i Lydnad smiley. Jag är sååå stolt över er!! Cocos debuterade i 3:an och kom på en tredjeplats, Helene och Mezzi, som är mamma till min Harrisonkull, vann 2:anBibbi (som kom trea), Chelsea (som jag tyvärr inte hittade någon bild på) och Zoë tävlade i 1:an. Det var dessutom 4 av mina ”valpar” (Bibbi, Cocos, Zoë och Vilda) som avlade Sim- och räddningsprov (mina egna hundar kommer troligen aldrig att göra det eftersom jag är ordförande i Badkrukornas Riksförbund). Ceasar och Roberto lyckades dessutom med att bli bowlingmästare.

Över 100 perros och troligen över dubbelt så många tvåbenta fanns på plats i Gränna. Mäktigt! En liten del av alla deltagare. Bilderna är stulna från backfamily.se.

Själv pratade jag också lite pälsvård. För andra året i rad fick stackas Leòn stå ut med att vara ”testhund”. Jag har lagt ut ett litet häfte på sidan ”klipp och trim” om någon är intresserad av hur JAG klipper. Jag sitter inte på någon ”sanning”, men jag har beskrivit hur jag tycker att det går lättast att klippa.

Ni som läste min blogg för ett par år sedan minns nog min frustration över mina mattestudier. Efter avlagda tentor bestämde jag mig för att jag aldrig skulle plugga mer. Jag har så många poäng att man inte orkar räkna dem längre, så varför skulle jag göra det… Jag ska bara träna hund på min fritid…

Men idag började jag min nya kurs i ”Hundens beteendebiologi” på Linköpings universitet. Lite mer lättsmält än matte på universitetsnivå… Förhoppningsvis ger den mig lite hjälp i träningen – och kanske på jobbet… Just nu läser vi bl a en text av professor Per Jensen (tidigare publicerad i Hundsport) som heter ”Den missuppfattade dominansen”.

”Det finns inga studier som stöder att inlärning skulle gå lättare om dressören är dominant mot sin hund. Snarare är det möjligt att det går sämre eftersom ett aktivit dominerande kan rubba förtroendet för dressören och göra hunden osäker.”

Intressant! Han beskriver också att hundar som morrar troligen är rädda och saknar förtroende för sin ägare snarare än lider av dominansförvirring (precis som stökiga elever oftast saknar förtroende för vuxna/skolan). Det stämmer nog i de flesta fall, men ibland undrar jag med vår ras… Vissa individer vaktar onödigt mycket onödigt ofta…