Uppenbarligen har Blossom saknat sina kompisar. Hon leker som en tok – som att hon har lite lektid att ta igen. 
Så underbart att se.
Det går nästan lite våldsamt till emellanåt
Veterinären har varit här idag och besiktigat alla Bellas valpar u.a. Härligt! Efter midsommar är det tomt i hagen.
Blossom är tillbaka! Under har skett förut, men detta är helt otroligt! Så’n lycka!!!! Efter 5 dygn ensam i ovissheten kom hon tillbaka med både kroppen och huvudet i behåll.
Puss matte! Jag är glad att vara hemma igen.
Jag åkte till Staffanstorp igen (efter att ha tillbringat i stort sett hela gårdagen och natten där – vi var hemma 3) och tog med mig båda hundarna – efter tips från Yrsa Franzén.
Eva och jag vandrade med Bella och Chilli runt området där hon setts till senast och lät dem lämna dofter. Efter ett tag ringer det en man och tipsade om att han sett henne. Vi kastade oss i bilen och åkte dit med hundarna. Vi fick Bella att skälla och hundarna att leka – det lockade fram Blossom ur snåren. Hon kom fram till mig när jag kallade och bjöd på köttbullar och korv.
Som ni säkert förstår har glädjetårarna sprutat. 
Jag var bara tvunget att åka förbi och krama Helene och Roberto på hemvägen. De har varit med och letat hela tiden. Stefan och Eva har förstås letat mest – dygnet runt. Själv har jag varit där så mycket jag bara kunnat (med tre barn och en valpkull).
Cocos blev överlycklig när hon fick träffa sin mamma.
Dagens hjälte är alltså Bella. Hon lockade fram Blossom från sitt gömställe. Ååå älskade Bella – du är världens bästa hund!!
Vi var 8 personer och 5 hundar som sökte igenom Staffanstorp i går kväll och i natt. Klockan 3 gav jag upp. Då hade hon bara skymtats som hastigast en gång när hon sprang över en väg – kanske 100 m från min bil, som var fulladdad med mat, korv och köttbullar och med bagaget öppet. Eftersom det var jag själv som såg henne börjar jag undra om jag inbillade mig. Jag hoppades på att hon skulle känna doften av all mat och komma.
Någon hade ringt vid 17-tiden och sagt att de sett henne vid idrottsplatsen. Troligen låg hon och tryckte där i närheten hela dagen. Hon gömmer sig på dagarna och springer på nätterna. Att hitta henne är som att leta efter en nål i en höstack.
Vid midnatt bröt ett rejält oväder ut. Jag var i andra änden av Staffanstorp (mot vad vi utgår ifrån) och det kändes som om mullret och blixtarna jagade mig. Jag hittade en färsk hög mitt på gatan. Vem skiter mitt på gatan utanför ett hus? Kanske någon mer än Blossom, men ägaren hade förhoppningsvis plockat upp det.
Vi är helt slut allihop. Sömnbristen och oron gör sitt. Att vi inte ätit ordentlig mat sedan i onsdags gör också sitt. Godis är väl inte helt näringsrikt (fast igår åt jag en liten bit pizza också – vi har inte ro att laga mat).
Kanske får vi mer tips när reportaget i kvällsposten kommer och det framgår att det väntar en hittelön… Detta börjar gå på psyket!
I natt syntes Blossom till tre gånger på olika ställen i Staffanstorp. Och nu var det inte ”tips från allmänheten” utan Stefan och Eva själva som såg henne, + att Helene var mindre än en meter ifrån henne. Hon tittade Helene i ögonen och såg ut att vela mellan att komma och att sticka. Tyvärr stack hon.
Jag var i Staffanstorp 06.20 i morse och letade fram till 13.00, har varit i Halmstad en sväng i mellan, och åker tillbaka nu och letar. Hon håller sig undan dagtid och vandrar på nätterna.
HÅLL TUMMARNA ATT VI LYCKAS LOCKA FRAM HENNE IKVÄLL! Vi ska använda alla medel!
Jag är ledsen att jag inte hunnit uppdatera valpsidan, men det får tyvärr komma i andra hand just nu.
Jag fick nyss ett samtal från Staffanstorp. De har sett Blossom. Hon befann sig i närheten av Mc Donalds. Hon LEVER!!! Tjohoooo! (det är hårt trafikerat runt omkring…).
Nu hoppas vi att hon kommer när vi ropar. Helene är på väg dit med Cocos – förhoppningsvis kommer hon när hon hör sin valp.
Håll alla tummar, tår och tassar som finns! Det går snabbt för en hundgårdshund att bli förvildad. Söta Blossom, se till att du vill komma tillbaka!
Tyvärr är Blossom fortfarande borta.
TACK alla ni som tänker på oss, ringer, skriver och skickar meddelanden. Det värmer ända in i själen.
Och tack Britta för att du hjälpt mig att få kontakt med Paula. Jag tror att är det någon som kan hitta Blossom så är det hon – hon har hittat hundar som försvunnit på de mest märkliga sätt tidigare. Paula är medium och jobbar på att få kontakt med Blossom. Hon säger att vi kommer att få ett besked om var hon är – oavsett om hon lever eller dör.
Vi har letat och letat utan resultat. Det sitter lappar i hela Skåne, lokalradion är kontaktad, hon är anmäld försvunnen hos polisen och finns med på var-finns-min-hund.se. Annonser kommer att sättas ut i lokalpressen. Vad kan jag mer göra? Är desperat, men försöker att lugna ned mig lite. Hon kommer inte snabbare för att jag får magsår.
Söta Blossom, kom hem. Vi saknar dig såå!
Min älskade Blossom blev igår morse påkörd av en cykel i Staffanstorp, där hon sedan ett par veckor bor hos sina fodervärdar. Hon blev jätterädd och sprang i panik. Sedan dess har ingen sett henne.
Lilla skruttan! Vart kan hon vara? Har ingen sett henne? Hon är efterlyst hos polisen och i lokalradion, och lappar är uppsatta.
Jag är jätteorolig. Svårt att sova och svårt att koncentrera mig. Men värst är det för Stefan och Eva som letat konstant efter henne sedan igår. Annie och jag hjälpte till i går kväll i förhoppning om att Chilli skulle hitta sin ”bästis”, men utan resultat. Lilla gumman, kom hem!!
Den här årstiden är det inget latmansgöra att vara musiklärare. Jovisst – jag är ju tjänstledig, men det lär inte bli någon avslutning om inte jag fixar det… så oumbärlig inbillar jag mig alltså att jag är. Tur att Ola tagit ledigt större delen av veckan!
Ikväll har vi haft avslutningsmiddag för våra nior. Det är alltid jättetrevligt. Därefter fick jag kasta mig hem och hämta Chicko, som skulle på ombesiktning. På lördag flyttar han. Söta Chicko! Det blir tomt utan dig.
Den lilla rackar’n, han smyger sig fram till Bella ibland och tar en ”slurk”. Jag är osäker på om hon accepterar det eller inte märker något. Han är oftast ute på golvet med de stora hundarna, men när vi inte har tid att passa (han är en riktig buse!) får han vara med de små, för att slippa vara ensam i en hage – det gillar han inte alls. Det funkar jättebra.
Men diandet är på sluttampen. För de små också – som ser så väldigt små ut bredvid Chicko, men som alla väger drygt 3 kg.
