Idag tog jag en sväng till klubben för att se vad Larzon ”går för”.
Oj, oj, oj vad kul han tyckte att det var! Han har väl inte direkt någon precision i linförigheten och han sitter snett – men han är på hugget! Inkallning var superkul och han kommer som ett skott. ”Ligg” har han nog fått träna en del, för det testar han hela tiden . Agilityhindrena tog han av bara farten och hoppet var en kul lek. Speciellt eftersom man kunde välja mellan att springa runt om och hoppa upp på sin nya matte eller att hoppa över hindret och lyckligt landa vid sidan om nämnda matte.
Vi hittade en ”dummie” som vi lekte lite med och föremålsintresset var det minsann inget fel på. Inte leklusten heller. Så kul vi hade!!
Bella däremot hade en av sina skälliga dagar, så hon åkte snabbt ut i bilen igen. Sitt, skall, hopp, skall, sitt, skall, skall… och skall, rutan, är det rätt?, skall… Grrrr. Jag vet ju att hon blir osäker och att det är mitt fel – men det hjälper inte. Jag blir irriterad ändå. Mest på mig själv såklart. Men fjärren sitter perfekt. Alltid något att glädjas åt! Hon är väldigt söt just nu i sin alldeles ”lagom” långa päls (någon längre än på bilden).
Shandi hade en jättebra dag där linförigheten satt som en smäck. Det blev ett väldigt kort pass för att inte sabba den härliga känslan. Bilden är visserligen från utställningen, men hon går hyfsat även där, tycker jag. Även Shandi är väldigt söt i sin pälslängd. Den sparas inför Malmö valputställning 27/11. Sen ryker den!
Fast det är svårt det där… Jag har inte tillräckligt med humor för att uppskatta skällandet… Tur att jag har fler hundar så jag kan byta! Vill du ha en till? :))
Kram
Bella verkade vara på samma humör som Ginnis var på rallyträningen i lördags. Skall, skall hela tiden och en irriterad matte. Att man aldrig kan lära sig att tygla sitt humör. Men vi får at bort prickarna öven ö och ta det med humor.
Kram