Blogg

Det var säkert inte bara jag som blev glad när Hundsport dök upp i brevlådan. Det är alltid trevlig läsning.

Idag läste jag några rader i den artikel som handlade om ”Adventure Dog Conference 2009”.

Detta var vad som fångade mitt intresse:

”Lydiga hundar inte alltid lyckliga” – Lina Hetta, beteendevetare, föreläste om hundproblem ur ett behavioristiskt persektiv och menade att det är en vanlig missuppfattning att en lydig hund alltid är en lycklig hund.

Ge hunden positiv förstärkning när du vill förändra dess beteende poängterade beteendevetaren Lina Hetta

”Vill man förändra ett beteende kan man inte bara ta hänsyn till vad hunden gör. Man måste också fokusera på vad hunden upplever så att den vinner på att utföra beteendet. Hon underströk vikten av att förstå och komma ihåg skillnaden mellan positiv respektive negativ stimulering och/eller bestraffning. För att man ska kunna bryta ett oönskat beteende måste hunden känna att förändringen medför något meningsfullt. Att bara åtgära symtom hjälper sällan.”

Källa: Hundsport Bild: Forumforskning.se

Tänk, nu fick jag vatten på min kvarn igen. Jag har på sista tiden blivit allt mer kritisk mot metoder som bygger på att dominera och korrigera hunden. Jag är av den fulla övertygelsen att få hundar gör något de inte tjänar på. Om belöningen sedan är en glad min från husse/matte, en leksak eller en köttbulle spelar ingen roll – hunden har tjänat på det. Uteblir belöningen kommer hunden att tröttna/inte göra det man vill.

I helgen när jag fick låna Zoë upptäckte jag återigen hur oerhört lätt och fantastiskt roligt det är att träna när hunden upptäcker att det lönar sig. Zoë, som innan lekt katt och råtta vid inkallning, kommer nu som ett skott varenda gång – eftersom det lönar sig att komma varje gång. Så duktig!! Och så rolig hund!

Min nya utmaning är att få Blossom att sluta hata grannens schäfer. Nu ska jag bara komma på hur jag ska få henne att känna att förändringen medför något meningsfullt… Någon som har ett bra förslag?

Ett gäng entusiaster samlades i morse för att promenera tillsammans. Jag tror att jag fick det till 12 hundar och lite fler människor. Men jag kan ha räknat fel… Hundarna hade väldigt roligtHär är det Nelson (eller kan det vara Shad) som försöker lägga sig i Busters uppvaktning av Chili. Buster tycker att småglin kan leka för sig själva…Så Zoë och Shad (tror jag… eller Nelson… de är ju så lika!) håller sig på sin kant. De har lika roligt ändå!

Söta Charlie!Svart hund mot vit snö… svårfotat. Det är Neo, den enda svarta i syskongänget.

Tack för en trevlig promenad alla som var där. Kul att du fixar, Anna. Hoppas att vi ses på Järavallen första söndagen i mars!

Jag är som bekant inte så förtjust i snö. Men ibland finns det faktiskt en poäng med snö. Som i torsdags när vi var med jobbet på Vallåsen och åkte skidor. -2 grader, sol och perfekt före. Mmm. Ibland är det väldigt trevligt med snö!

Det ser sannerligen inte ut som om jag har trevligt, men det kan ju bero på att jag inte direkt är fotogenique… Vi hade en fantastisk dag med över 80 elever som skötte sig exemplariskt. Trots att jag inte åkt skidor på länge, och att jag tydligen blivit några år äldre sedan dess, så så insåg jag snabbt att det inte är någon match att köra ifrån skånska ungdomar! The old lady is still going strong!

Just nu är Zoë här. Matte Katarina är på ”recovery” i London (Zoë tar musten ur henne, så hon behöver åka dit ibland och ladda batterierna ). Under tiden laddar Zoë ur våra batterier… Nej. Så farligt är det inte. Hon är en fantastiskt rolig hund. Lite mycket rolig ibland bara. Men vi har tränat inkallning väldigt intensivt och hon kommer som ett skott varje gång och sitter fot. Det du, Katarina!

Här tränar Alicia och Zoë passivitet. Det går sådär… de är inte så bra på det någon av dem.

Ola är däremot väldigt bra på passivitet, och han saknar sin passivitetskompis Wilma som åkte hem i tisdags .

Så här låg de ofta, gärna och länge. Vi har lika svårt att skiljas från Wilma varje gång hon varit här. Tur att hon bor hos Micke och Jill som vi tycker så oerhört mycket om!

Jag har också klippt en ny bekantskap. Hund’s Ice Chow Lutz, väldigt trevlig kille!

Blossom tar livet med ro. Som den prinsessa hon är ligger hon helst på en kudde och vilar… Bilden är av extremt dålig kvalitet, men man ser tydligt vilken värdighet hon har .

På söndag är det perropromenad i Bruces skog, samling vid parkeringen på Depågatan kl. 10.00. Se vägbeskrivning www.perroklubben.se klicka på aktivieter.

Gamla, nya och blivande perroägare med familjer, vänner och bekanta är välkomna. Och skulle någon annan ras slinka med gör inte det något heller.

Vi hoppas på lite färre minusgrader än vi hade senast på Järavallen – så här såg det ut då!

Även Ozzy (Lindvattnet’s Fabian) hade A på sina höfter!

Trots snö och kyla känns det varmt och bra inombords.

Idag kom de tre M:en på besök – Micke, Mia och Manne. Jättekul att se dem igen. Det blev ett kärt återseende även för Blossom. Alla tikarna var som galna i Manne. Och det kan man väl förstå!

Vi tog en sväng ned på stranden – tyvärr glömde jag kameran – och Zoya tyckte att det var en utmärkt idé att jaga en kråka som flög ut över sundet… Det verkade inte bekomma Zoya ett dugg att vattnet var iskallt.

Micke och Mia var så snälla att det tog med Zoya hem till Johanna med familj – som såklart längtat halvt ihjäl sig efter sin söta tik. Det har varit oerhört roligt att lära känna henne – vilken hund! Glad, positiv och välbyggd. Dessutom hd-fri . Jag måste ju säga att det är fantastiskt att få ge bort en så trevlig och frisk hund till en annan uppfödare.

Zööta Zoya!
På tisdag är det Wilmas tur att åka hem igen till sin familj. Då återgår allt till det normala – för en kort stund, för på torsdag kommer Zoë, så då blir det livat igen!

Idag fanns hd-resulteten att läsa på hunddata.

Min vackra Proud-Mary-Molly fick resultatet A!!!

Även Up Aroud The Bend-Charlie (förlåt, Charlie, bilden gör dig inte rättvisa!) hade tjusiga A-höfter!

Och underbart, ljuvliga Bellakopian Molina-Zoya hade B på höfterna.

Grattis, Karin, Petra, Johanna och Ulrika till fina hd-fria hundar!!

Äntligen tittar den fram. Jag trodde nästan den försvunnit för gott, den där stora, varma, gula…

Hundarna tycker att det är en höjdare!

Bästisarna, Wilma och Zoya. Oj vad det kommer att sakna varandra när de åker hem!Wilmaprinsessanoch Zoya-bus. Hon längtar nog lite efter sin matte…Försökte fota dem inne. Gick sådär…

Wilma tyckte det var jättetrist

Zoya är alltid gladoch Bella gör såklart anspråk på uppmärksamheten!